Home alone!

Ja, jag kan ju inte direkt skriva att i helgen/början av veckan så… eftersom jag skriver detta ca en månad efter det faktiskt var?! Men! Varför inte låtsas som att det var i helgen/början på veckan och dessutom bakdatera inlägget som jag brukar göra…
_______________________________________________________________
Jo i helgen/början på veckan fick jag smaka på livet som ensamstående far när Malin var på baluns i enovaestockholmo. Från söndag till tisdag var det jag och Emelie mot världen.

Jag kan ju inte sitta här och skriva att det var lätt som en plätt… eller jo det kan jag för det var det men å andra sidan så är ju Emelie väldigt tillmötesgående så jag har helt enkelt inte fått känna på det riktiga livet iallafall?!

Vilket fall som så gick det bra, inga sura miner för att mamma inte var hemma. Det enda jag kände var att hennes leksaker var förbaskat tråkiga att leka med, åå va gör man då? Jo man åker och handlar nya leksaker så klart!

Så klart skall man ju dessutom köpa en leksak som låter, blinkar och rör sig så mycket som möjligt. För ringa 250:- blev iallafall pappa mycket nöjd och belåten. Nu blev det roligt att leka! Jo då Emelie uppskattade leksaken också… Dock börjar jag att fundera på hur det skall gå när jag är pappaledig? Om jag bara fixade 2dagar med hennes gamla leksaker innan jag åkte och köpte nya så om jag då skall vara hemma 9månader och behöver köpa nya roliga prylar varannan dag så kommer Malin att få börja köra övertid?! Ja jag tro jag ska klara mig några fler dagar iallafall… 😀

Jag och gummsan var även på ett möte inför simskolan. Jag kände mig stark och tog med Emelie. Kan ju inte påstå att miljön var bebis optimal och val av tid var ju även det kasst… I en mörk aula kl 18 är inte bebisar direkt superpigga och nyfikna! Jo visst, nytt folk och nya väggar att titta på kan ju hålla vem som helst med god min i fem till tio minuter. Ja till ock med 20…

Innan mötet såldes det badbyxor av tight åtsittande slag (så att inte bajset skall komma ut i vattnet…). (Fördoms varning) Att vara på ett möte med småbarns mammor (ja för det var nästan uteslutande mammor) är ju också en upplevelse. På något konstigt sätt så slutar allt sunt förnuft att infinna sig! Ja helt galet, att ägna 10-15 minuter åt att sinsom prata om dessa badbyxor mellan varandra och dessutom uppehålla en stackars simskolefröken med helt orelevanta frågor. Jag köper att man vill fråga mycket men man kan ju stanna upp och tänka lite själv?! Speciellt när hela Varbergs småbarnsföräldrar står och alla ska köpa badbyxor.

Frågor som ventilerades med simskoleläraren (som svarade lugnt och sakligt på frågorna):
* Mitt barn väger 7kg då skall jag ha medium. Behöver jag köpa nya nästa vecka om de inte passar? (Vad tror du själv…)
* Om barnet bajsar i badbyxan under passet, kan man då vara med tills det är slut utan att det har läckt ut något? (Vad tror du händer om man tar en klick chokladpudding, något lös blandad och slänger ner det i 200kubik vatten…)
* Är det ok att byta om färgen inte passar? (Seriöst så togs denna fråga upp… VADÅ PASSAR, DET ÄR LA FÖR F*N INGEN SOM KOMMER TITTA PÅ DITT BARNS BADBYXOR UNDER VATTNET NÄR ALLA ANDRA OCKSÅ HAR EN AV TRE OLIKA MODELLER?)
* Vad händer om barnet kissar i badbyxorna? (No comment…)

Eftersom det nu var ett tag sedan detta inträffade har jag glömt hälften men det minst sagt mer än vad jag kunde acceptera då.. Jag trängde mig före och frågade; Emelie väger 7kg ge mig ett par badbyxor som passar! Oo ja mammsingarna glodde på mig!

Själva mötet var väl så där… längst fram står simläraren och försöker skrika fram sina budskap till en publik som sitter i en nerdimmad lokal med varannan bebis som gråter/gnäller eller pratar. Börjar en bebis gråta så ja då följer alla efter… Emelie klarade ca 15minuter sedan gick vi ut och kunde samla oss i ljuset innan vi tog oss in igen i den dunkla lokalen.

Efter mötet på väg hem fick jag en ”jag saknar mamma blick..”.  Iallafall kändes det så?! Emelie tittade på mig helt stilla med blicken, helt fast, tom blick sen kom det riktigt stora krokodiltårar tillsammans med riktig jag är ledsen gråt. Men ”Hjulen på bussen” får vem som helst att tänka på annat och en minut senare skrattade vi åt den där jädra bussen!